In the Swedish author, poet and critic Hanna Nordenhöks (1977-) novels Promenaderna iDalbyhage (2011) and Det vita huset i Simpang (2013) the literary characters are often portrayed asdiffuse shapes with a subtile closeness to other organic bodies, places and times. While the novelsaddress themes such as colonialism and subjects becoming, they also explore the act of narratingthrough letters, journals, photographs and, in particular, fabrication. What emerge are two aesthetic,literary works that, on different levels, trouble our notion of borders between human and more-thanhumanbodies, an issue that?s essential for our understanding of human - environmentalrelationship.The purpose of this thesis is to show how the prose of Nordenhök can be read in the light of theterm porosity, where matter is understood as elastic and open for both creating and de-creatinginteractions. I will argue that the novels contribute to a deepened understanding of the relationshipbetween human subjects and more-than-human matter as elastic, and that they incorporate thisdynamic porosity within the narration itself.

This essay is about a deserted medieval habitation called Skyttsie Hage which is located in the south of Sweden in the Scania province where it lies on a moor on the Falsterbopeninsula. Remains of five to six larger buildings have been found here with a surrounding earthwork, although it's not known for sure what kind of habitation they have been part of. Local folklore from the 17:th century states the area as a place where pirates lived, and that this was the reason for it's devastation. Another says that there once stood a breedingfarm belonging to the danish crown. Archaeologists have made several speculations which includes a deer park, a royal estate, an isolated farm or a smaller village.

Seths hage är ett cirka 15 ha stort markområde som ligger i direkt anslutning till Gislaveds tätort. Området består av gammal jordburksmark samt vissa partier av ädellöv och hagmark.I förslaget till fördjupad översiktsplan för Gislaveds tätort är Seths hage utpekat som värdefullt naturområde och idag finns ingen skötsel av markområdet.Syftet med mitt examensarbete är att beskriva markområdet och göra ett förslag för markområdets framtida skötsel. En prioritering i skötselplanen blir att utveckla markområdet och tillgängliggöra den för skolundervisningen eftersom Seths hage ligger i närheten av Gislaveds gymnasium och Lundåkerskolan. Även en avvägning mellan utveckling av biologisk mångfald och rekreation måste göras. För att få en insikt i vad skolorna behöver gjordes en intervju med båda skolorna.

This paper deals with archaeological prospecting for the purpose of finding a prehistoric settlement in Alsike hage, Alsike parish, Uppland. The methods being used are soil phosphate analysis, electromagnetic survey and settlement analysis. Two 20x20 meters areas have been prospected. As Alsike hage contains several late Iron Age burial fields, large splendid zones for settlement location, closeness to water as well as farmland there was a hope of locating remains of prehistoric settlement in the area. None of the prospected areas showed any distinct evidence of settlement remains.

This essay deals with the results and observations made during excavations in an iron age cemetery in Alsike hage, located in Alsike parish. The excavations took place in 2005 and 2006 and the investigated area comprised two adjacent, but secluded burial-constructions; a square stone setting with a secondary grave, and a stone-built terrace with at least one secondary grave. The artifacts suggests that the TPQ of the stone setting, and the construction date of the rest of the graves, is 900-950 A.D. The aim of this study was to comprehend the course of events in the investigated area, and toanalyse the archaeological finds - in comparison to the well documented an discussed material burial culture in the lake Mälar area ? in order to discuss indicators of gender and social status.Metal artefacts has been preserved as a part of the analysis..

Inside the south Swedish national park Dalby Söderskog, wild boars (Sus scrofa L.) have been visiting since 2010. The presence of wild boars has earlier been proven to impact both soil and vegetation characteristics, both positively and negatively. Still, there is a lack of knowledge regarding the rooting effect on the vegetation in deciduous forest within the native range. In this study, I have compared the field vegetation collected before and after the invasion of wild boars in 74 permanent experimental plots. More specifically, the study aimed to qualify the effect of wild boar rooting on cover ratio, species richness and species composition in a temperate deciduous forest.

Bakgrund: Hästar tillbringar större delen av sin tid i hage eller stall och här sker många skador, vilket är negativt för hästens välmående och välfärd. Det finns så vitt jag känner till ingen systematiserad forskning om inhysningsrelaterade skador i Sverige. Syfte: Att ta reda på var hästar skadar sig och varför de skadar sig, för att kunna förebygga dessa skador. Metod: Hästägare från många olika discipliner vars hästar skadat sig i stall eller hage de senaste tio åren intervjuades om skadescenarier, behandling, konvalescens och utgång. Resultat: Sexton hästägare intervjuades om sammanlagt 24 hästar. Skadorna uppstod i de flesta fall i hagen (20/24). Den vanligaste skadeorsaken var staket (8/24), följt av annan häst (5/24) och vasst föremål (2/24). I stallet orsakade boxvägg (1/24), boxdörr (1/24) och uppbindning/stallgång (1/24) skador.

This paper deals with the connection between food and burial habits during the late Iron Age in present-day Sweden. The archaeological material used in the study consists of 16 potsherds from a burial site at Alsike hage, Alsike parish, in the province of Uppland in east-central Sweden. On these potsherds have been conducted FTIR- and GCMS-analyses, in order to see what types of food have been deposited in the burials. Furthermore, the result of the GCMS-analyses has been compared to contemporary material from both burial sites and settlement sites, in order to establish whether differences between the compared materials exist. The analyses show that there are differences between the material from burial sites compared with the material from settlement sites, but not any particular differences between the material from different burial sites.

Uppsatsens första syfte är att utreda begreppen kön och genus. Vad kan dessa omdebatterade begrepp ha för olika betydelse? Uppsatsen andra syfte är att, med hjälp av en liten studie, ge exempel på hur en undersökning av kön och genus i skolan kan se ut. Studien tar sin utgångspunkt i På lika villkor, ett jämställdhetsprojekt som startade i Falu kommun 1994. Påverkar lärarens deltagande i projektet elevernas sätt att vara i förhållande till genus? Svaret blir både nej och ja..

Hästar är flocklevande djur som spenderar största delen av dygnet med att leta efter föda och vila. Detta är naturliga behov som alla hästar, även de i fångenskap, behöver få utöva för att må bra och inte utveckla oönskade beteenden. Om man som hästägare ger sin häst möjlighet att röra sig på en stor yta, äta under en stor del av dygnet samt tillhöra en flock där den får socialt utbyte med andra hästar har man uppfyllt dess mest grundläggande behov. I Sverige finns idag runt 362 700 hästar och många av dessa hästar får sitt behov av utevistelse, ättid och social kontakt tillgodosedd. Det finns dock en andel hästar som bara tillåts vara ute i en liten hage en kort stund under dagen och utan sällskap av någon annan häst.

Nordstrand Sara (2008). Den fria lekens betydelse inom förskolan. The meaning of free play within prescool. Skolutveckling och ledareskap, 90 högskolepoäng, Lärareutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete är att undersöka den fria lekens betydelse och se likheter och skillnader mellan två förskolor och förskolelärare som arbetar där och deras syn på den fria leken. I studien har jag valt att göra fyra djupintervjuer med fyra förskolelärare på två olika förskolor. Hagens förskola i Dalby och Pilängens förskola i Limhamn.

Cirka 50 procent alla dödsfall i Sverige beror på hjärt- och kärlsjukdomar. 40 procent av alla kvinnor drabbas någon gång av frakturer på grund av osteoporos. Många av våra vanligaste sjukdomar är idag indirekt påverkade av vårt levnadssätt. Välfärds-sjukdomarna kostar idag samhället oerhört mycket pengar och det är dags att öka resurserna för det preventiva arbetet. Att leva ett aktivt liv med hälsosamma kostvanor kan vara avgörande för vårt framtida hälsotillstånd.

Syftet med det här arbetet är att göra fyra gestaltningsförslag till BoKloks bostadsgårdar eller som BoKlok själva kallar dem, trivselytor. BoKlok är ett samarbete mellan IKEA och Skanska där idén är att skapa bra, yteffektiva och funktionella bostäder till en låg kostnad. Då trivselytan i sitt grundutförande endast är utformad med en gräsmatta, en stenmjölsgång och ett äppelträd fanns önskemål från BoKlok att vidareutveckla denna utifrån deras grundtankar och koncept. Målet är att förslagen ska inspirera och uppmuntra BoKloks flerfamiljsboende till att omskapa sin gård och anlägga något av förslagen.De två husmodellerna, Älmhult och Göteborg har satt grunden för de olika förslagen. Älmhultshuset är av en traditionell stil och Göteborgshuset av en mer modern.

Neighbourhood offices were established in the municipal of Lund by a decision in the municipal council 1999. During following years four offices opened in the surrounding villages; Veberöd, Genarp, Södra Sandby and Dalby. By using a goal oriented model and making interviews I study whether the offices reaches the goals of more effective service, developed IT-support, a stronger local democracy and a better feeling for service. The offices has improved the information to the citizens and efforts have been made to strengthen the local democracy but more complex matters can not be handled at the offices today, which is a disappointment for many involved.To explain the result of the evaluation I use Vedungs ?A general theory of public efforts result?.

Syftet med detta arbete är att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtänkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrån olika överväganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba reträtt från Alnarpslunden? Arbetet bygger dels på ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels på mina egna studier av lundinriktad litteratur, äldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential. Arbetet består av tre delar: Del 1 Några huvuddrag ur Alnarpslundens historia Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden från islossning till nutid. Skede 1 Från inlandsis till bosättning Marken koloniseras av träd och växter för att tusentals år senare glesas ut av både människan och stora gräsätare. Skede 2 Från den första gårdsetableringen till tiden som svensk kungsgård Så småningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps skog har legat på mäktiga mäns ägor har den skonats från systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de närbelägna byarna med ved och virke. Skede 3 Från Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anläggas här. Skede 4 Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 åren har ytan trädbeklädd mark på Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lång träd- skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium. Del 2 Alnarpslunden idag Del två beskriver lundens användning ur olika perspektiv både inom och utom SLUs verksamhet.